Biografi August Bondeson
Författaren, folklivsforskaren och läkaren August Bondeson föddes 1854 i Vessigebro. Han var son till skomakaren, sadelmakaren och hantverkaren Carl Bondeson och hans maka Lisa Beata. Den som väckte Augusts stora intresse för författandet var hans far, som var vida känd för sitt goda minne och sin berättarkonst. Omkring hälften av berättelserna i Halländska sagor kommer från fadern. Efter folkskolan läste August på läroverken i Halmstad och Göteborg. Läkarstudierna gjorde han vid Uppsala Universitet. Han utbildade sig till hudspecialist och vid 35 års ålder öppnade han en läkarpraktik i Göteborg.
Under sin relativt korta livstid, var August Bondeson mycket produktiv. Sin första bok gav han ut vid 21 års ålder, redan innan han påbörjat sina läkarstudier. Därefter fortsatte han sitt författarskap vid sidan av sina läkarstudier och sitt arbete som läkare. Från författardebuten gavs det ut 22 titlar liksom en mängd berättelser i bland annat jultidningar. Mest känd och den största succén fick August Bondeson med romanen om den självgode folkskolläraren i Skollärare John Chronschoughs memoarer som kom ut i två delar, den sista så sent som 1904. Förutom berättelser skrev han även flera visor och pjäser. August Bondeson gjorde också en stor insats som folklivsforskare. Inspirerad av sin tids strävan att dokumentera allmogesamhällets folkliga kultur gjorde han resor runt om i Halland, Småland, Värmland, Dalsland, Hälsingland och Uppland, för att samla in föremål, visor och berättelser. Med stor realism skildrade han landsbygdsbefolkningen i slutet av 1800-talet. Vid två tillfällen fick han Svenska akademins stipendium, 1881 och 1883.
August Bondeson dog 1906 som ogift i Göteborg. Han ligger begravd på Vessige kyrkogård.
Barndomshemmet Fågelboet
August Bondeson växte upp i en röd stuga med vita knutar, invid landsvägen, mittemot Vessige kyrka och prästgård. Föräldrarna, Carl och Lisa Bondeson, lät uppföra boningshuset 1855. Uthuset uppfördes året därpå. Där hade familjen en ko och höns. Namnet Fågelboet är August Bondesons eget namn på barndomshemmet där han växte upp med sina föräldrar och två yngre syskon, systern Jenny och brodern Carl Victor, som dog i unga år. Det var ett gediget hus för en hantverkare efter den tidens mått. Huset omgärdades av staket, björkar och syrener. I trädgården fanns också köksväxter och bärbuskar.
Det är till stor del August Bondesons egen förtjänst att vi idag kan besöka Fågelboet. År 1936 skänkte systersonen, Håkan Bondeson huset, tomten och inventarier, till museet i Varberg. August Bondeson älskade sitt barndomshem. Som vuxen återkom han ofta till Fågelboet för att hälsa på föräldrarna. Han var en mycket intresserad botanist och hjälpte till med skötseln av trädgården och hemmet. August förvarade även delar av sina manuskript och samlingar på Fågelboet.
Byggnaderna är i det närmaste oförändrade sedan Augusts levnadstid. Uthuset låg ursprungligen på andra sidan boningshuset, men flyttades 1939 då landsvägen breddades och fick en annan sträckning. Det ursprungliga spåntaket, "sticketaket" på boningshuset byttes mot tegeltak i mitten på 1930-talet och under åren som gått har museet underhållit och reparerat efter hand. Trädgården anlades i mitten av 1990-talet och här finns idag gammaldags blommor och kryddväxter.
Hallands kulturhistoriska museum förvaltar byggnader och samlingar på Bondesons Fågelboet och gör visningar och program där tillsammans med Bondesonsällskapet, Ekomuseum nedre Ätradalen, Varbergs Museiförening och Vessige-Alfshögs Hembygdsförening. Fågelboet visas för bokade grupper, maj-sep. Bokningar sker via Hallands kulturhistoriska museeum. Tel. 0340 – 828 30
www.museumhalland.se
I Bondesons landskap
Kartan över Bondeson land.
Av: Stefan Gustafsson
